Kyrkoruiner.se

Håvestens gravfält ligger på Ättehögskullen strax norr om Ödeborg i Färgelanda kommun i Dalsland. Kullen reser sig tydligt över det omgivande landskapet och från toppen har man en vid utsikt över Valbodalen. Gravfältet är daterat till äldre järnåldern och är en av de mer imponerande fornlämningsmiljöerna i området.

Idag finns omkring tjugo gravar kvar på gravfältet, men området har troligen varit större en gång i tiden. Här finns tio runda gravhögar, två långhögar och flera runda stensättningar. Den största gravhögen är omkring 16 meter i diameter och cirka 1,4 meter hög.

Det som framför allt gör Håvesten speciellt är de stora resta stenarna som står på kullen. Tre resta stenar finns kvar och den största av dem, Håvestenen, är nästan fyra meter hög och omkring en och en halv meter bred. Stenen har blivit något av en symbol för Valbodalen och kan ses på långt håll från det omgivande landskapet.

Valbodalen var ett betydelsefullt område redan under järnåldern. En stor del av Dalslands kända järnåldersgravfält finns i dalgången och i närheten av Håvesten finns flera andra gravfält och fornlämningar. Det visar att människor har bott, odlat och begravt sina döda här under mycket lång tid.

Det finns också en gammal sägen knuten till en av de resta stenarna på Håvestens gravfält. Enligt berättelsen ska en bonde under 1800-talet ha tagit ner en av stenarna och transporterat den till ett torp för att använda den som sten vid farstukvisten eller som trappsten. Det skulle han snart få anledning att ångra.

Efter att stenen hade lagts vid huset ska det enligt sägnen ha börjat spöka på gården. Oroligheterna ska ha blivit så besvärliga att stenen till slut fick flyttas därifrån. Först ska den ha lagts ute på ett gärde och senare återförts till gravfältet. Den östra resta stenen uppges ha rests på sin plats igen år 1937.

Om spökerierna verkligen inträffade lär vi aldrig få veta, men berättelsen passar väl in bland de många gamla sägner där den som stör en grav eller flyttar en sten från en fornlämning drabbas av olycka och tvingas lämna tillbaka det som tagits.

Ättehögskullen har även långt senare varit en samlingsplats. Ända fram till 1840-talet ska människor ha samlats här vid midsommartid för att tända bål. Tillsammans med gravarna, domarringen och de mäktiga resta stenarna gör det Håvesten till en plats där spåren efter både järnålderns människor och senare tiders traditioner fortfarande finns kvar.