Lena kyrkplats ligger i Vårgårda kommun i Västergötland. Här stod Lena gamla kyrka fram till 1800-talet. Idag finns inga synliga rester kvar av själva kyrkan, men på platsen har en minnessten rests som berättar att kyrkan uppfördes på 1300-talet och revs 1835.
Det finns uppgifter på nätet om att kyrkan skulle kunna ha varit äldre och möjligen uppförd redan under 1100-talet, men jag har inte hittat något tillräckligt säkert underlag för den dateringen. Jag väljer därför att utgå från uppgiften på minnesstenen och nöjer mig med att konstatera att Lena gamla kyrka var en medeltida kyrka.
Kyrkan stod kvar under flera hundra år och förändrades naturligtvis under tiden. Från en beskrivning gjord medan kyrkan fortfarande fanns kvar i början av 1800-talet vet vi bland annat att den hade ett torn av trä med två kyrkklockor. Den större av klockorna beskrevs redan då som mycket gammal och hade en inskrift med så kallad munkstil som inte längre gick att läsa.
I början av 1800-talet beslutade socknarna Lena, Bergstena och Fullestad att bygga en gemensam kyrka. Beslutet fattades 1817 och två år senare gav Karl XIV Johan sitt tillstånd till att de tre socknarna skulle förena sina gudstjänstlokaler i en gemensam kyrka. Den nya Lena kyrka uppfördes 1835 på en ny kyrkplats norr om den gamla.
Den gamla kyrkan i Lena revs i samband med att den nya stod färdig. Även Bergstena gamla kyrka revs, medan Fullestads medeltida kyrka fick stå kvar. Fullestads kyrka användes under en period som spannmålsmagasin men räddades därmed från rivning och kunde senare åter tas i bruk som kyrka. Av Lena gamla kyrka finns däremot ingenting synligt kvar idag.
Att hitta själva kyrkplatsen blev för min del betydligt mer komplicerat än jag hade räknat med. Jag fick tipset om den av en kyrkoherde när jag letade efter Hemsjö gamla kyrka. Han visste att den gamla kyrkplatsen skulle ligga vid prästgården i Lena, så med den informationen tyckte jag att det borde vara ganska enkelt att hitta den.
Google Maps skickade mig till en gård som hade prästgård i adressen men som visade sig inte vara den prästgård jag letade efter. Efter att ha pratat med de boende där blev jag hänvisad vidare till rätt gård och fick dessutom namnet på gårdsägaren.
När jag kom dit var naturligtvis ingen hemma. Jag lyckades däremot hitta ett telefonnummer till ägaren och ringde honom. Då fick jag veta att kyrkplatsen inte alls låg vid den gården utan vid granngården. Efter ytterligare en liten förflyttning hade jag till slut hamnat rätt och blev där visad till platsen där den gamla kyrkan en gång stod.
Som om den historien inte redan hade tillräckligt många turer visade det sig dessutom att min pappa hade arbetat på just den gården när jag var liten. Jag hade alltså varit där flera gånger tidigare utan att minnas det och naturligtvis helt ovetande om att det fanns en gammal kyrkplats på gården. Ibland kan man tydligen leta länge efter en historisk plats som man redan har besökt.
På kyrkplatsen står idag en minnessten omgiven av mindre stenstolpar sammanbundna med kättingar. Innanför kättingen står också ett gammalt gravkors. Några rester efter kyrkans grund eller murar finns däremot inte längre synliga ovan jord.
För mig blev Lena därför en fantastisk upplevelse trots att det egentligen inte fanns särskilt mycket kvar att se av själva kyrkan. Det var istället hela vägen fram till platsen som gjorde besöket speciellt: tipset från kyrkoherden, den felaktiga platsen på Google Maps, samtalen med människorna på gårdarna, telefonsamtalet till markägaren och till slut upptäckten att jag själv redan hade varit där flera gånger som barn.
Det är sådana besök som visar att en gammal kyrkplats inte behöver ha stora ruiner för att bli minnesvärd. Ibland är själva sökandet efter platsen nästan lika intressant som det man hittar när man väl kommer fram.
Copyright © 2018-2026 kyrkoruiner.se